Från polka till punk

Eva och Rolf Lindström fascineras av dragspelets mångsidighet. Nu för de den norrbottniska spelmanstraditionen vidare till Jesper Forsberg, 26 år, och möts över genregränserna.

Det var musiken och kärleken till dragspelet som förde samman Eva och Rolf Lindström på 90-talet. Rolf lockade då in Eva till Bodens dragspelsklubb och lite senare även till sitt hjärta.

 I dag är de 70 respektive 83 år och spelar fortfarande gärna ihop. I olika konstellationer har de spelat på många äldreboenden, midsommarfiranden och spelmansstämmor men i dessa tider följer de rekommendationerna och håller sig på hemmaplan.

– Vi har spelat mycket de senaste åren så nu känns det lite tomt. Det är mycket roligare att vara flera. Man blir lite modigare, törs ta ut svängarna mer och blir inspirerad av de andra, säger Eva.

Hemma väljer Eva och Rolf gärna Evert Taube eller klassiska dragspelslåtar från Norrbottens spelmanstradition och när de spelar ute blir det mycket svensk musik från 40- och 50-talet. Det känner publiken igen och kan sjunga med i.

– Dragspel är ett fantastiskt instrument. Du kan spela Livet i finnskogarna och Kalle Skeven och sånt men du kan också spela klassiskt och jazz. Du kan spela väldigt vackert, vi har flera jättefina visor i olika stämmor, säger Eva.

Nästa generation

De dukar fram kaffe och kanelbullar på den inglasade verandan när nästa generations dragspelare kliver in genom skjutdörren. Det är Jesper Forsberg som går som elev hos Eva sedan i vintras.

– Vi är ett stort kompisgäng med många duktiga musiker, framför allt gitarrister. Jag ville lära mig spela men insåg att hur duktig jag än blir på gitarr så kommer jag aldrig bli bäst. Så jag började fundera över vilka instrument ingen kan spela, säger Jesper.

Han gillar ett punkband som inkluderar dragspel i vissa låtar och förstod att instrumentet går att använda till mer än folkmusik. Dragspel fick det bli så han åkte och köpte ett. Youtube gav inga tips så genom dragspelsklubben fick han kontakt med Eva. Första gången han kom hit visade det sig dock att dragspelet han köpt hade rysk fingersättning och knapparna på helt andra ställen. Det var helt omöjligt att spela för Eva, än mindre kunde hon undervisa på det. I stället fick Jesper låna ett av Rolf
som han sedan köpte.

De började med enkla övningar för att Jesper skulle öva upp koordinationen och klara av att göra olika saker med höger och vänster hand, eller “splitta på hjärnhalvorna”, som han uttrycker det.

– Jag har ju en sambo och son som inte var så förtjusta i början så jag satt ute i stugan och övade och övade och övade och övade. Till slut lärde jag mig, nu kan jag Boeves Psalm som var mitt mål och några andra låtar, säger Jesper.

Generationer och genrer möts

Eva och Rolf har försökt få in yngre förmågor men oftast är nybörjarna över 50, så de är väldigt glada att Jesper dykt upp.

– Det har varit väldigt roligt. Han frågar mycket och jag får verkligen tänka efter och läsa på, så jag har fått lära mig mycket också, säger Eva.

– Jag är imponerad av killen, han har lärt sig blixtsnabbt, säger Rolf.

Jesper har börjat ta ut melodier själv och testar instrumentet i allt från hårdrock till tv-serieintron. Nu har dragspelet en given plats i hans punkband. Nästa steg blir att lära sig ta ackord och prova på Bodenklassiker som Vals från Lakaträsk eller Korpforsens Brus.

– Om ni inte spelar ett instrument, börja! Det är det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Det utvecklar hjärnan och det är så jäkla kul. Att ha en privatlärare är få förunnat och nu har vi blivit polare, säger Jesper.

Under våren har de haft många träffar online. Det blir en tidsförskjutning som gör att de inte kan spela tillsammans men de kan prata, visa och lyssna. I dag får de chans att spela ihop igen. Jesper börjar, Eva hakar på och sedan instämmer Rolf.

Så sitter de där, en dryg meter från varandra och lyfter taket på verandan. Den uppsluppna stämningen går inte att ta miste på, det händer något alldeles särskilt när musiker möts och låter tonerna styra. #