Anna och Maria pratar växelvis och fyller i varandras meningar när de bubblande berättar om sitt livs äventyr. Boden! Vägen hit var inte spikrak men desto mer bestämd när de väl hade hittat hit.
Efter sina 14 veckors praktik på Rånisgården, som erbjuder westernridning inom besöksnäringen, rann tårarna på Anna och Maria när väskorna skulle packas för hemfärd. Där och då bestämde de sig för att de skulle tillbaka till Boden.
– Överenskommelsen vi gjorde innan vi åkte tillbaka till Österrike var att nästa år ska vi tillbaka på semester, och efter två år ska vi tillbaka och stanna i ett år!
I somras kom de tillbaka igen, sökte jobb och bostad och fann till sist en fortsättning på sitt liv här, mycket tack vare den svenska familjen Laestadius som gjorde allt de kunde för att bidra till en fortsättning för tjejerna som de tagit emot på gården.
Men vi backar bandet till hur det hela började. Anna och Maria hade känt till varann i flera år men det var först på den utbildning som motsvarar svenskt gymnasium de fann varann ordentligt. Idag är de bästa vänner och beskriver varandra som soulmates, med samma intressen och värderingar av vad som är viktigt i livet.
– Vi studerade jordbruk och näringslära och ville hitta en praktikplats någonstans norrut.
Olika alternativ diskuterades och eftersom båda är intresserade av hästar var även det ett kriterium för val av plats.
– Vi tittade även på Irland. Men så hittade vi Rånisgården i Boden, med westernridning, berättar de.
(Privat bild)
VARMT VÄLKOMNANDE
Rånisgården tog emot dem, inte bara som praktikanter, utan fick dem att känna sig som en del av familjen. Tjejerna bodde i en stuga på gården och hjälpte till med alla sysslor runt hästar och aktiviteter.
Veckorna gick fort och de beskriver livet i norr som en dröm som blev sann. Med vinter, ett liv på landsbygden, norrsken, midnattssol, lugn och ro. Och hästar.
– Det som verkligen fick oss att trivas och vilja komma tillbaka är naturen och människorna, mest Roger och familjen vi var hos. Han ville verkligen att vi skulle hitta något här i Boden att komma tillbaka till och hjälpte oss att söka och visa boenden.
De hittade en stuga i grannbyn Vittjärv, med centrala Boden, jobb i Sävast och hästarna på Rånisgården inom 20 minuter med bil.
– Varje ledig minut är vi i stallet, säger de med ett skratt.
ARBETE I RESTAURANGBRANSCHEN
När de inte är på hästryggen jobbar de båda två på konferensanläggningen Peetgården i Sävast, som också driver restaurangen på Boden Business Park. Det innebär att tjejerna får röra sig både i lantlig genuin miljö med mindre grupper men också i den puls som “parken” erbjuder med välbesökta luncher och evenemang, stora internationella besök, affärsluncher, spelbolag och spelstudenter.
Språket är inget problem då både arbetsteam och gäster har många nationaliteter och restaurangen har engelska som huvudsakligt arbetsspråk. Men vid sidan av ridning och jobb pluggar de för att lära sig svenska.
– Vi läser på distans och tar lektioner två gånger i veckan. Lite roligt faktiskt att det är en kille som jobbar från Makedonien som är vår lärare. Men han kan till och med höra på vårt svenska uttal att det är i norra Sverige vi bor, säger tjejerna och demonstrerar ett antal sj- och ske-ljud på bodenmål, tyska och rikssvenska.
Målet är att ta vara på allt vad Bodens närhetsliv kan erbjuda, åtminstone fram till nästa sommar.
Deras bästa tips till andra som vill komma till Boden är helt enkelt att göra det.
“Eller som vår favoritlåt går: ”Veränderung heißt Risiko, schiefgehen kann es sowieso! Tu es.“
”Förändring innebär risk, det kan gå fel ändå! Gör det.”
TEXT: ANNA BERGSTRÖM
