Dirk Laubscher kommer promenerande längs en stig genom en lummig skogsdunge. Bakom sig lämnar han byggbruset på Boden Industrial Park och flera tusen byggarbetare. Likt en portal mellan två världar kommer han ut på andra sidan skogen där familjen, villan och deras nya svenska liv väntar.
– Ibland känns det som att… är det här verkligen sant? Kan man ha det så här? säger Dirk, som har sett otaliga stora byggprojekt världen över och lämnat ett Sydafrika som är långt ifrån den trygghet och frihet som hela familjen nu upplever i Boden.
Han är en del av det projektledande teamet på Stegra, som nu bygger en av världens största vätgasanläggningar och Europas första nybyggda stålverk på över 50 år.
Han är också en av många medarbetare som för första gången valt att ta med sig familjen, just hit, till Boden.
Familjen Laubscher-Pretorius har varit i Boden i ganska precis ett år då vi hälsar på. Ett oerhört händelserikt år.
Dirk och Marina hade bara varit ett par sedan 2022 när frågan om Stegra och Sverige kom in i deras liv.
Beslutet involverade inte bara Dirk och Marina, utan också hennes tre barn – och en välvillig inställning från barnens biologiska pappa i Sydafrika.
– Det har varit en stor omställning för oss alla. Men vi såg en möjlighet att få uppleva ett annat liv här, att barnen får se världen, utan stängsel runt huset, grindar och alarm. Här får de uppleva en frihet, och vi får alla chansen att skapa möjligheter för framtiden.
HÄNDELSERIK TID
Beslutet att ta chansen och flytta till Sverige togs ganska snabbt. Efter ett första besök i Boden i maj 2024, då Dirk för första gången träffade sina arbetskollegor personligen, började leta boende, träffade lärarna på International School (och friade i en park), gifte sig Marina och Dirk när de kom tillbaka till Sydafrika, började packa och var tillbaka i Sverige den 25 augusti.
De bodde den första tiden i lägenhet medan de letade hus. I lätt panik över att bli utan bostad hittade de i sista stund det de sökte – en villa med generösa ytor för både familj och umgänge, barnens vänner, musik, arbete och fritid.
Villan hyrdes tidigare ut till arbetare och var inflyttningsklar, bekvämt nära Boden Industrial Park där Dirk jobbar.
Barnen kliver på bussen nära och kan ta cykeln till skola och kompisar.
Äldsta dottern studerar på Stockholms universitet, bara en dryg timme bort med flyg. Noa, 16, går på Bodens internationella gymnasieprogram. Iddo, 14, går också på International School of Boden vid den kommunala Stureskolan.
Marina är organisationspsykolog. Hon lämnade sin privata mottagning i Sydafrika men tog med delar av verksamheten till Boden. De har inrett ett rum i villan där hon jobbar på distans mot Sydafrika vissa dagar i veckan, parallellt med svenskastudier på SFI.
ETT NYTT LIV
Familjen beskriver sitt nya liv i Boden med många superlativ: värme, vänlighet, fantastiskt mottagande och värdskap, underbar natur. Allt finns nära, och det serveras lättåtkomligt en bred palett av information, möjligheter, mötesplatser och “the Boden tour” för nya som kommer.
– Jag hade nog en ganska stereotyp bild av svenskar, att de skulle vara tysta och svåra att få kontakt med. Men vi har mötts av så mycket fina människor. Senast häromdagen stannade en äldre man här ute när jag var i trädgården – han stannade och småpratade spontant, och jag försökte svara på svenska, säger Marina med ett leende.
På det mänskliga planet har flytten också inneburit, som för så många medföljande familjer som kommer till Boden nu, att börja om från noll. Att hitta ny balans och dynamik i familjen och i livet.
HITTA NYA SAMMANHANG
Att börja bygga ett nytt nätverk både privat och professionellt, och samtidigt lära sig ett nytt språk och bli en del av ett nytt samhälle och en ny kultur, har varit omvälvande – men intressant, menar Marina.
Som utåtriktad, energisk karriärkvinna mitt i livet blev hon plötsligt en deltidshemmafru som inte kunde språket, ensam på dagarna med husets sysslor. En upplevelse i sig för en analytisk psykolog som gärna sätter ord på känslor, och tvärtom.
Och även om det kan kännas fantastiskt att sitta med dignande äppelträd utanför kontorsfönstret i Boden, med klienter från Sydafrika på skärmen, så börjar hon vara redo att hitta ett jobb och ta större plats i det växande Boden.
STORT UTBUD
Marina och Dirk går gärna på den välbesökta och uppskattade internationella afterworken som arrangeras regelbundet av Bodens inflyttningsservice. Stegras personal har även en egen afterwork och några av de sydafrikanska familjerna har kontakt även utanför jobbet.
Ett stort stöd och god vän är Lynette, fru till en kollega på Dirks arbetsplats, som kom till Sverige från Sydafrika innan Dirk och Marina. Hon kunde ge tips och öppna nya dörrar till allt från vad du hittar i olika butiker till en snabb väg in i exempelvis det arbetsintegrerande sociala företaget Yalla.
Där har Marina, tillsammans med kvinnor från olika nationaliteter och vitt skilda bakgrunder, deltagit i bland annat internationell matmarknad med sitt gamla hemlands mustiga smaker. Hon har också deltagit i företagsfrukostar och kulturfrukostar för att bli en del av livet i Boden.
– När du kommer ny till ett helt nytt land och en ny kultur behöver du hjälp att översätta din kultur till det nya. Någon som tar dig i handen och visar väg, säger Marina.
FRIHET SOM UNG
Dottern Noa, 16, kommer hem med en kompis från skolan. Hon berättar sprudlande att hon går på det internationella gymnasiet och snabbt fick nya vänner, från hela världen och Sverige, en del i samma situation som hon, med föräldrar på Stegra. I somras fick hon sommarjobb inom Bodens satsning för unga, Sommarhäng, där ungdomar skapar aktiviteter för barn och unga i centrala Boden.
– Det var jätteroligt, säger Noa, som älskar musik och spelar flera instrument.
På Sommarhäng fanns alla möjligheter att jobba med det.
Hon fick också kontakt med en fotograf som i sin tur ledde till möjligheten att ha en egen fotoutställning på Bodens sensommarsatsning Kulturnatta. På Sommarhäng växte den nya vänkretsen ännu mer, med fler svenska kompisar.
Genom en svensk kollega på Stegra har Noa också fått privata ridlektioner av en professionell tävlingsryttare bara ett stenkast bort.
Iddo älskar verkligen att cykla och att kunna ta bussen vart och när han vill. Han uppskattade också praktikveckan de hade i skolan väldigt mycket. Under sitt första år i Boden har Noa och Iddo testat klättring, åkt skidor och upplevt mycket av det som Bodens närhetsliv och årstider kan erbjuda.
– Jag kan verkligen se att barnen uppskattar livet här. Att kunna känna den friheten som finns här betyder väldigt mycket när du är ung, säger Marina Pretorius.
JAKTINTRESSE
Dirk har också ett stort jaktintresse med sig i bagaget och längtan var stor att få prova på jakt i Sverige.
Det är inte helt lätt att som ny komma in i ett jaktlag eller ta svensk jägarexamen.
Men genom Jägareförbundet i Boden har Dirk i höst fått vara med på sin första svenska älgjakt och fått kontakt med lokala jägare.
– Jaktdagen var ett sådant privilegium. På många sätt påminde den om jakten i Sydafrika, i hur jaktlaget delade en djup uppskattning och respekt för naturen. Även disciplinen, tålamodet och tystnaden som man upplever – fast det jag kallar ‘högljudd meditation’. Men på andra sätt var det så annorlunda. Begreppet att dela och bry sig fick en helt ny innebörd i hur jaktlaget firade gemenskapen som en årlig tradition och delade rättvist på naturens slutliga skörd – en princip som tycks prägla den svenska kulturen på många sätt.
TEXT: ANNA BERGSTRÖM
