Det har aldrig känts omöjligt

Foto Mats Engfors/Fotographic

Emilia flyttade till Boden för att lära sig köra traktor i grönställ och blev kvar. Här har hon hittat sitt närhetsliv med jobb, vänner och rytande motorer i vacker natur bara ett stenkast hemifrån.

När Emilia Lindmark, 20 år, muckade från GMU förra våren fick hon frågan om fast anställning vid Försvarsmakten. Hon velade till en början.

– Men jag insåg snabbt att jag hellre vill stanna än åka härifrån. Det var mycket som lockade, många roliga övningar under hösten, jag har min lägenhet och jag har skaffat mig ett socialt umgänge och ett liv här, säger hon.

Hon trivs med småstadskänslan där alla känner alla, där man alltid hälsar på någon när man går ner på stan. Här har hon 50 meter till mataffären, 200 meter till jobbet och nära både till gymmet och till främsta intresse; motorcrossbanan.

– Jag jobbar med mina bästa vänner och det är en otrolig trygghet. Men tack vare motorsporten har jag fått civila kompisar också, säger hon.

Växande motorintresse

Om vintern är det skoter som gäller och om sommaren är det motocross.

– För fyra år sedan fick jag testa en kompis skoter på baksidan och jag bara: “varför har jag aldrig gjort det här förut?”

Cross började hon köra förra sommaren. Till vintern är planen att börja hoppa med skotern och nästa sommar ska hon börja tävla i cross. I båda grenarna handlar det för Emilia om att utmana sina gränser och avancera teknikmässigt, med hjälp av tips och råd från vänner.

– När jag tar på mig hjälmen försvinner allt annat. Det är en speciell känsla, man tänker inte på något annat än precis just där och då. Det är fullt fokus och adrenalin, jag kan ramla och slå mig och det gör inte ens ont. Det är den känslan jag längtar till en dålig dag.

Cross kör hon gärna på Bodens motocrossbana och med skotern härjar hon helst runt i skogen häromkring. Hon leker, fotar, härjar och kör fast i pudersnön.

– Det värsta som finns är att köra fast men det är väldigt roligt efteråt när man kan skratta åt det med kompisarna, säger hon.

Går sin egen väg

Ofta går motorintresse i arv i familjer, men inte för Emilia. Under hennes uppväxt i Sollefteå var det ingen annan i familjen som var intresserad av motorer, inte Emilia heller. Inte förrän på senare år.

– Jag har gått min egen väg. I tonåren hade hon en pojkvän som jobbade med snöröjning och Emilia lockades av det där till den grad att hon steg upp med honom och hängde med, mitt i natten.

“Hej! Jag vill köra traktor!”. Så sa Emilia på mönstringen. Och det var första gången som rekryterarna var med om det, har hon fått höra i efterhand. Hon fick det glada beskedet om intagningen kort därefter och knallade direkt in på en tatueringsstudio för att föreviga textraden “If you can dream it, you can do it”, på sitt skinn. Det har blivit hennes motto.

– Jag är den första och enda tjejen i hjullastargruppen. Men jag har aldrig varit rädd, det har aldrig känts omöjligt. Hur ska man veta om man inte testar?

Plogning som terapi

Emilia jobbar i dag som maskinförare på A9 och kör hjullastare. Hon plogar åt hela regementet och kör även lastbil med släp.

– Plogning är det roligaste jag vet. Jag är så noggrann och skulle aldrig lämna en centimeter nysnö. Det är så lugnt att sitta och spaka, det är som terapi.

Men hon har också fler intressen.

– Jag älskar smink, hår och kläder. Men jag är inte rädd för att smutsa ner mig. Jag kan lika gärna ligga under en motor, smörja nipplar och springa över en myr.

Hon har ett tips till andra tjejer som funderar på att börja köra skoter, cross eller rycka in.

– Tveka inte.

@3milialindmark

Relaterat innehåll