Zimmers paradis

Efter en tuff arbetsdag på travet finns det ett sätt som David Zimmer helst kopplar av på – en stilla kajaktur på Luleälven i solnedgången. ”Det är tacksamhet jag känner, över att jag lyckats få in det här i mitt liv”, säger han.

Efter en avfart från vägen mot Unbyn och en slingrande grusväg mellan kohagar, stall och skogspartier kommer man ut på liten udde. Här i Överbodarna lever David Zimmer närhetsliv, alldeles intill den glittrande Luleälven.

– I Stockholm och även Malmö var det ett väldigt pusslande, skulle man jobba och ha hästar var det nästan omöjligt. Men som det är nu är det extremt bra, säger han.

Han gillar att fiska och leva uteliv men nu har han inte så mycket tid till det. Jobbet som chef för Bodentravet tar mycket tid och energi, framförallt på sommaren som är travets högsäsong. De stora tävlingarna avlöser varandra och tar mycket tid.

– Men då är det ju ännu bättre att man kan åka ut med båten här precis när man känner för det. Jag kan fiska två timmar på morgonen innan jobbet. Den tid det tar är att gå ner till båten vid bryggan här nere och sen kan jag fiska här utanför och få öringar som man bara kan drömma om.

Nära naturupplevelser

Efter en stressig dag på kontoret kliver han helst ner i kajaken och tar en tur i solnedgången för att hitta lugnet och komma ner i varv. Det gör han flera gånger i veckan.

– Åker jag ut och paddlar här en kväll kan jag se alltifrån rådjur till en örn som hoppar över vatten eller fiskar som simmar alldeles vid båten eller en vacker solnedgång. Det blir en naturupplevelse så nära stan. Det är jäkligt fint här.

Någon gång i framtiden kommer han så klart själv ha travhästar och här i Överbodarna finns gott om kör- och ridvägar. Samtidigt tar det bara en kvart in till jobbet.

– Blir man sugen på en pizza eller en kväll på stan är det ändå lätt görbart. Det är så nära till bekvämligheterna men samtidigt helt avsides. I stora delar av livet har David, både som journalist, travtränare och travchef, levt i en kappsäck, jobbat och rest.

– Sedan jag flyttade hit är det första gången jag känner att det är skönt att komma hem, varje gång jag kommer hem.

Tjusningen med trav

David är född och uppvuxen på Prästholmen i Boden och har alltid varit intresserad av hästar och trav tack vare hans morfar som höll på med travhästar.

– Travet har alltid varit en plats för alla, det är en härlig smältdegel av alla oavsett vad man har för bakgrund och förutsättningar. På stallbacken blir det jämlikt för det är på banan det avgörs. Men utan hästen så är ju travet ingenting.

Det försöker han själv jobba med på travet i dag, att det ska vara välkomnande och finnas plats för alla. I travskolan är de måna om att alla ska känna sig välkomna och få möjlighet att utöva travsport utifrån sina förutsättningar.

– Vi investerar nu i ett utbildningsstall för flera miljoner som ska vara handikappanpassat och även ha plats för föräldrar. Här ska vi utbilda framtidens travmänniskor.

Framtidsvisionen

Hans dröm är att skapa en utbildningsverksamhet som gör att framförallt unga tjejer inte behöver flytta från kommunen för att utföra sitt livsintresse. Han vill också på sikt koppla på en gymnasieutbildning, integrationsprojekt och vuxenutbildning för hästskötare.

– Min vision är att få till en hästarena i Boden med travsport, ridsport, dressyr, islandshästtävlingar, westernridning, där arenan är den självklara mötesplatsen för hästsport och Boden blir ett nav för hästsport i hela Nordkalotten.

Om det är fysiskt möjligt återstår att se.