Bodens hemliga platser

Idag har delar av Bodens fästning omvandlats till historiska sevärdheter, öppna för allmänheten. Besökare kan utforska några av de tidigare hemliga platserna och lära sig om fästningens unika arkitektur, dess roll i Sveriges militärhistoria, och hur livet var för soldaterna som var stationerade där. Det erbjuds guidade turer som tar besökare genom de underjordiska gångarna, bunkrarna och andra fascinerande delar av Rödbergsfortet, vilket ger en unik inblick i en tid då dessa platser var en topphemlig del av landets försvar. Det finns även guldkorn du kan besöka själv eller med guide.

Hemliga platser att utforska

Get Directions

From

To

Add Waypoint

For Driving Walking Transit Bicycling

Options hide options

Avoid Tolls Avoid Highways Avoid Ferries

Print Reset

Fetching directions...

Historien om Bodens fästning

Bodens fästning är en betydande del av Sveriges militärhistoria, särskilt för perioden 1897-1945. Efter Rysslands intåg i Sverige 1809 och förlusten av Finland, förändrades hotbilden mot Sveriges norra delar dramatiskt. Boden, belägen vid Lule älv, blev en strategisk punkt för försvaret av Norrland. På 1880-talet ökade regionens betydelse ytterligare med upptäckten av järnmalm i Gällivare och Kiruna, vilket ledde till järnvägsbyggen och ökad militär närvaro.

Försvaret av norra Sverige började planeras på 1880-talet, med fokus på att försena en potentiell rysk invasion tillräckligt länge för att organisera ett starkt försvar. Bodens geografiska läge vid Luleälvens korsning med järnvägen från södra Sverige gjorde det till en idealisk plats för en fästning.

Byggandet av Bodens fästning inleddes 1901, med fokus på artilleriförsvar. Fästningen bestod av flera fort och batterier, utrustade med kanoner och haubitsar för att stoppa fienden vid Lule älv. Dessutom ingick infrastruktur såsom vägar, järnvägsspår och logi för arbetare och militär personal.

Några viktiga punkter:

• Fästningens byggstart var 1901.
  
  
• Arbetsstyrkan för byggnationen var cirka 1 200 man.
  
  
• Fästningens omkrets är cirka 25 km och utgörs av 1200 fortifikatoriska objekt.
  
  
• Fästningens uppgift var som spärr-, operativ- och förrådsfästning.
  
  
• Fästningens besättningsstyrka var cirka 15 000 under andra världskriget.
  
  
• Fem stora artillerifort och två mellanverk insprängda i berg runt Boden.
  
  
• Varje fort hade en besättning på cirka 500.
  
  
• Varje fort är har åtta kanoner.
  
  
• Förutom kanonerna fanns det ett antal rörliga artilleridivisioner inom fästningen.
  
  
• Regementets förläggningar (kasernerna) används även idag.
  
  
• Förutom själva forten fanns det även en mängd andra funktioner som behövdes vid krig, de var också insprängda i bergen runt Boden. Exempelvis fanns stridsledningscentral och luftförsvarscentral.
  
  
• Inom Bodens fästning förvarades också livsmedel till soldaterna samt havre till hästar för övre Norrlands behov.

Första och andra världskriget

Under första världskriget mobiliserades förbanden och fästningen stärktes ytterligare, med inriktning på att skydda Norrbotten mot eventuella attacker. Trots detta minskade utbildningstiden för infanteriet efter kriget, vilket ledde till reduceringar inom armén och försvarsbudgeten.

Under 1920-talet, efter första världskrigets slut, genomgick Sverige, liksom många andra länder, en period av nedrustning och militära besparingar. Detta påverkade Bodens fästning genom reducering av personal och utbildningstider för värnpliktiga. Trots detta fortsatte man underhålla och modernisera fästningen, om än i mindre skala.

1930-talet präglades av en ökad militär upprustning internationellt, vilket ledde till att försvarsberedskapen i Sverige åter ökade, särskilt med tanke på andra världskrigets utbrott 1939. Under andra världskriget spelade Bodens fästning en viktig roll i Sveriges försvarsstrategi, särskilt som en potentiell samlingspunkt vid ett eventuellt tyskt anfall från norr. Det var en tid av intensifierad militär aktivitet i och omkring Boden, med förstärkningar av befintliga försvarslinjer och tillägg av nya stridsvagnshinder och andra försvarsanläggningar.

Efterkrigstiden

Efter andra världskriget, under kalla kriget, förändrades fästningens roll igen. Med introduktionen av kärnvapen och förändrade krigsföringsmetoder minskade betydelsen av traditionella fästningar. Under 1950- och 1960-talen fortsatte underhåll och viss modernisering av Bodens fästning, men dess strategiska värde var inte längre vad det en gång varit. Denna period såg också en ökad betoning på luftförsvar och mobil krigföring, vilket ytterligare reducerade betydelsen av statiska försvarsanläggningar som Bodens fästning.

På 1970-talet hade Bodens fästning i praktiken förlorat sin position som en central del av Sveriges försvarsstrategi. Även om den fortfarande var en del av militära planer, var den inte längre en av de främsta försvarspunkterna.

I slutet av 1970-talet och in på 1980-talet förändrades fokus ytterligare mot modernare former av försvar, fästningen blev allt mer föråldrad och den tappade sin strategiska betydelse. Den 1 januari 1998 avvecklades det sista fortet ur krigsorganisationen, och området avhemligades. Vilket betyder att du nu kan besöka Bodens hemliga platser.