Krönika
Madelen Appelgren är uppvuxen i Dalarna men valde att flytta norrut, till Boden. Det här är hennes personliga historia om en plats där solen oftast ler.
15 år
Jag ligger i sängen i stugan i Sälen. Exakt hela kroppen värker, men det är en bra värk. Det är nu jag är som lyckligast. Hela dagen har spenderats på skotern. Eller bakom den, hängandes i armarna med jackan full i snö, på en bob eller tefat i ett snöre bakom eller på en kälke utan fjädring efter en guppig led. Imorgon ska vi åka slalom. Det är det här jag älskar mest! Här och nu bestämmer jag mig. När jag blir vuxen ska jag flytta norrut, nånstans där jag kan ha det såhär varje dag, hela vintern.
19 år
Vad är oddsen att man hittar en tjejkompis som också kör motocross, som ska börja i samma klass på Flygteknik i Luleå. Flyttlasset går snart, men var ska vi ha crossarna? När vi pratar med gubben från Luleå MS för att höra om han vet nån som hyr ut garage så säger han helt enkelt: ”..men ni kan ju ha dom på banan, vi har en container, det går jättebra!”
Flytten till Luleå gick bra, och jag har precis flyttat in med min rumskompis. Vi skrattar lite åt alla olikheter och konstiga ord dom har här. Det är helt otroligt varmt, vi är båda imponerade av hur härlig sommaren är, trots att vi är så långt norrut.
24 år
Farsan slår ut. Ett bra slag med drivern som går långt och rakt. Det är T-shirtväder, men för myggens skull är det skönt med en tröja. Klockan är snart ett på natten och vi börjar närma oss slutet på rundan. Varje sommar spelar vi midnattsgolf i Sävast där jag numera bor. Det här är verkligen en av sommarens höjdpunkter!
25 år
Det är höst. Han cyklar före på röda slingan på Gruvberget. På crossbanan är han chanslös, men här i skogen på cykeln är jag en evig looser. Men trots att jag måste sätta ner foten massor med gånger är det så fantastiskt kul. Nästan som att köra cross, fast tyst. Han har visat mig alla spår. Han är bäst. På alla sätt, min själsfrände. Smart, snygg och rolig. Livet vi delar är underbart.
26 år
Jag sitter på min fastkörda skoter och samlar kraft för att gräva loss den. Igen. Solen glittrar på de snötyngda granarna i detta vinter-sagoland, det är så vackert. Vi är långt ute i skogen, dit man aldrig kommer annars. En röd Summit 850 parkerar fint i pudersnön bredvid mig. ”Det kanske ändå var dags för en fika…”
27 år
Träden har blivit gröna och häggen blommar. Vi går ett varv runt vårt nyinköpta hus. ”Kolla, vi har rabarber! Och krusbär, och hallon!” Huset är från -78, byggt som en gammal norrbottensgård. Jag har inte känt mig såhär hemma sen jag flyttade från Falun när jag var 16.
29 år
Klockan ringer. Det har snöat, hela natten. Jag vet att mina kollegor kommer gnälla och jag måste själv skotta för att ta mig ut men i hemlighet älskar jag det. Det är över en meter nu. ”Åka bob!” Ja, men klart hon ska få åka bob till förskolan. Det vill hon alltid, och det är bara 100 meter dit. Hon är så glad när hon går in, hinner knappt säga hejdå.
32 år
”Kom in nu, ni måste sova, det är natt!” Två små lintottar studsar omkring på studsmattan. Klockan är snart elva, men solen lyser än och luften är ljummen. Även om mörkret på vintern är trist så väger sommarens nätter upp det tusenfalt. Busungarna skrattar och fortsätter hoppa. ”Jaja, ni får väl hoppa en stund till, det är ju ändå sommar …”
Jag tittar ut över Svartbyträsket och funderar över vägen hit. Alla fantastiska platser vi besökt, allt roligt vi upplevt. Allt slit med utbildningar, min motocrosskarriär, jakten på det perfekta huset och att vi nu har två små goa, underbara barn. Det bubblar lite av lycka i bröstet.
Här vill jag bo resten av mitt liv. #
Text: Madelen Apelgren
Vill du också flytta till Boden? Här på flyttatillboden.se finner du mängder av inspiration. Klicka på menyn upptill för att navigera runt bland info och inspo. Har du några specifika funderingar får du gärna kontakta vår inflyttningsvärd.